Jag har under de senaste två åren kikat på bygget av Hisingsbron och sedan rivningen av Götaälvbron. Nu är Hisingsbron färdig och rivningen pågår för fullt. Merparten av beläggningen är borta och stora delar av stålkonstruktionen är borta. Första bilden visar demontering av en pelare som höll ”kontrollrummet” mitt på bron. Mycket betong är det och sedan måste dom skära av stålarmeringen.
Tack vara min ”cykelpolare” Rune fick jag ett klipp på när stålkonstruktionen vid Frihamnen revs. Dom hade under flera veckor tagit bort all betong och alla vägbanor och till sist återstod det bara ett stålskelett. I klippet längre ner syns ”sprängningen” av stålskelettet. Det var ”frikopplat” från mittdelen av bron och till vänster kan man se ett antal vajrar där dom drar i skelettet. När det väl smäller faller hela skelettet så snyggt.
Skarven, eller Ålakråkan som den kallas, har en fjäderdräckt som ”blir blöt”. Jag antar att det är för att den skall kunna dyka som den gör. När den torkar sitter den med vingarna utsträckta och ser ut som en gam som skall gå ner på sitt byte. Antar att den får kämpa för att komma upp i luften när fjäderdräkten är dyblöt.
Denna bild är tagen med min Canon EOS 60D och Tamron 70-300 mm (f=7,1 1/500 sek ISO=100)
Nu är den östra sidans cykelbana öppen på Älvsborgsbron. Det ger en fin vy över Göteborgs hamninlopp med Hisingen och Norra Älvstranden med Färjenäs och bockkranen till vänster och Stenas terminal i mitten och resten av Göteborg till höger med Mashugskyrkan som sticker upp bland alla hus. Hoppas att alla cyklister kommer att respektera gällande trafikregler så man slipper få möte av någon MEMIL.
Kråka (Corvus corone) är en fågel i familjen kråkfåglar. Jag vet inte om detta är en gråkråka eller svartkråka. Denna fotograferade jag under en vattenpaus på dagens cykeltur. Satt på en bänk vid Svartemosse och den bleka solen värmde skönt.
Jag tog en cykeltur till Arendal/Måsholmen. Det var ganska kyligt och blåste VSV så det var motvind på utvägen. Det låg en massa löv och kvistar på cykelbanan utmed Oljevägen. Men en kvist stack ut – vände tillbaka och insåg att det var en huggorm. Den låg helt stilla och var troligen rejält nerkyld men jag höll ett par meters distans.
Jag gillar att fotografera stora saker och små saker. Här har jag samlat lite småkryp och några blommor. Alla bilder är fotograferade med min Panasonic Lumix DC-TZ90 under gångna helgen. Som vanligt har jag inte full koll på alla arter/sorter.
I källaren hade jag en massa diabilder som jag tog upp i dag. Det är i storleksordningen 3000 bilder och nu funderar jag på att köpa en scanner för att digitalisera dessa bilder. Det blir troligen ett vinterprojekt 😉
Jag funderar på en Epson Flatbäddsskanner Perfection V850 Pro men den är visserligen ganska dyr men digitala tjänster kostar cirka 5 SEK per bild så med 3000 bilder x 5 SEK = ”Köp en scanner”.
Jag noterade att just nu har jag 135 000 digitala bilder (1,12 TB) på min hårddisk så 3000 diabilder är ju bara en droppe i havet men man var lite mer ”försiktig” med avtryckaren på den analoga tiden.
2022-01-24: 2700 diabilder i 44 mappar (magasin). 15 888 872 052 byte. Men nu är alla våra diabilder ”digitaliserade”. Om vi räknar med att varje bild har tagit 15 sekunder och sedan skall alla ”magasin” efterbehandlas i ungefär 10 minuter så blir det.2700×15+44x10x60=66900 sekunder eller 18 timmar men det känns som en evighet (läs månader). Nu skall jag bara packa ner alla bilder i lådorna och bära ner dom till källaren. Jag har sparat två kopior av alla bilder – hoppas det är tillräckligt.
2022-01-18: I dag har jag fotograferat 2242 bilder (12,1GB) och har bara 6 magasin kvar. Det blir cirka 6*2*36=432 bilder. Börjar bli riktigt bra på detta men det är förödande tråkigt. Just nu sitter jag i Corona-karaktär men den är slut om ett par dagar.
2021-08-16: Jag fick ett tipps om att fotografera diabilderna. Kikade på klippet på denna länk (https://play.moderskeppet.se/fotografera-av-dina-diabilder-forelasning). Satte upp mina prylar och började testa men det återstår lite pulande innan jag vet om det fungerar för mig och mina prylar. Just nu ser det ut som att jag skall använda följande inställning på min kamera: Slutartid: 1/10 sekunder Bländare: 5,6 ISO: 100 Det verkar som att autofokus fungerar fint men jag låser spegeln på min EOS 60D. Kör tills vidare bara RAW så jag har lite mer möjligheter att bearbeta bilderna i efterhand. Det största problemet jag har med mina prylar är att jag har en närgräns på 45 cm. Det är inte optimalt men jag får fotografera lite olika bilder för att se om jag nöjer mig med detta eller köper ett nytt objektiv.
2021-08-17: Nu har jag kört igenom 40 bilder. Det blev autofokus men i övrigt manuellt. Jag får en känsla av att autofokus inte fixar biffen. Har provat att fokusera manuellt men objektivet är inte tillräckligt bra helt enkelt. För vanlig fotografering fungerar mitt EFS 18-135 bra men när jag försöker utnyttja gränserna så ser jag begränsningarna. Nu kikar jag på ett Sigma 70mm f/2,8 DG Macro Art till Canon. Alla revyer jag kikat på lovordar dess skärpa men de största nackdelarna är att det inte har bildstabilisering och att autofokus låter en hel del. Bilden nedan blev dock ganska lyckad men dock inte med den skärpa jag önskar. Den är från 1982. Slutare: 1/10 sek Bländare: 9 ISO: 100
2021-08-24: I dag beställde jag ett nytt objektiv till min Canon EOS 60D. Det blev ett Sigma 70mm f/2,8 DG Macro Art till Canon. Köpte det från Scandinavian Photo. Nu ser jag fram emot att prova detta objektiv och se om det blir ”så mycket bättre” resultat. Så fort objektivet kommit skall jag prova med samma bild så får vi se om jag spenderat mina pengar rätt – spännande.
2021-08-25: Det tog bara en dag att få objektivet levererat. Med spänning monterade jag linsen på kameran och fixade stativ och ljusbord för att fotografera samma bild på mig själv som ovan. Alla inställningar var ”Auto” och bara JPEG. I detta format blir bilderna 4 till 6 MB och skulle jag spara i RAW blir bilderna 3 till 4 gånger större. Jag tycker nog inte det är värt att spara i RAW. Kanske om jag ser en mer speciell bild.
2021-08-26: Nu é min set-up klar och jag fick till sist installerat all nödvändig mjukvara på min lap-top så jag kan sköta exponeringen med den. Det underlättar avsevärt. Körde igenom 40 diabilder på 30 minuter. Mitt mål är att digitalisera med acceptabel kvalitet. Om det är någon bild som jag vill förstora extra så tar jag det senare. En exempelbild visar jag nedan. Jag har satt ISO 100 och allt annat är automatiskt. Med Canons EOS-mjukvara kan jag välja var kameran skall mäta ljus och fokusera. Fungerar fint.
Nu, 2022-01-15, har jag klarat at cirka 2/3 av alla bilder. Nästan 2000 bilder (10,5 GB (11 341 178 362 byte)) och det är dödens tråkigt. Men i bland ser jag bilder som lockar fram lite skratt.
Jag trodde den var en vadarfågel men den verkar trivas i rondeller oxå. I klippet verkar de som att det är två hanar som uppvaktar en hona men vad vet jag, det är bara en kill-gissning, Tur att bilisterna visade hänsyn och tog det lugnt.
På Wiki står det följande: Strandskata är en vadarfågel inom familjenstrandskator och den mest spridda arten av strandskata inom sin familj. Merparten av den globala populationen är flyttfåglar och den häckar utmed kuster i västra Europa, centrala Eurasien samt i nordöstra Asien. Den är en stor och kompakt vadare som adult har en svart och vit fjäderdräkt och orangeröd näbb och rosafärgade ben. Fågeln trivs på öppna strandmarker och strandängar samt på sand- och grusstränder.
Denna fina fågel hade jag nästan glömt. Fotograferade den 2021-05-13. Robin hade gett mig en utmaning och i den ingick att fotografera en hackspett. Just denna hittade jag av en slump när jag cyklade via Svarte Mosse. Jag hörde en hackspett och stannade och började ”leta”. Det tog mig några minuter att lokalisera den där den satt högt i ett träd och trummade. Det är den mest spridda av våra hackspettar. Förekommer allmänt i hela landet norrut till Lycksele Lappmark och södra Norrbotten. Längre norrut blir den mer sällsynt och saknas helt som häckfågel i fjällbjörkskogen.
A capacity increase by almost 80%! In late July 2024, the Malargüe deep-space communication station completed an important upgrade of its antenna feed that will allow missions to send much more data back to Earth.